Linslus?



Tänk att den där kameran alltid ska fram.....

I´m back!

Äntligen så har matte en fungerande dator igen! Förstår inte varför det skulle ta sån lång tid för henne att skaffa en ny batterikabel när jag råkade ta ett smakprov på den gamla? Jag tycker hon är på tok för lättstött...
Just nu sitter hon och nojjar över om det verkligen är rätt batterikabel som är inkopplad till digitalkameran. Varför lägger hon kameran, sladden och batteradaptern på tre helt olika ställen frågar jag mig? Då finns det såklart en risk att det blir lite tokigt när alla tre skall kopplas ihop igen. Jaja, hon får väl lära sig den hårda vägen, som undertecknad fick göra på gatan i Cernavoda! Ett tips till alla mina systrar och bröder som fortfarande letar mat i soptunnorna; om det verkar för bra för att vara sant så är det oftast det. Se upp för råttgiftet! Och håll er för guds skull borta från de kommunala hundfångarna som är i farten igen!
En uppdatering om läget i Rumänien: en ny lag är på väg att godkännas, som tillåter massavlivning av oss hemlösingar. Dessutom skall utomstående inte ges inträde till de kommunala döds-hägnen (=koncentrationsläger för hundar) och de ideella föreningarnas "neuter and release"-program kommer förbjudas. Galet ohärliga tider väntar oss, kära bröder och systrar. Spring för livet!

På hemmafronten i Gävle har familjen haft en stor förlust. Mommo och moffas hund Zerina, den gamla antikvarien, har somnat in. Jag har tröstat plast-matte så gott jag kunnat, ligger nära henne när hon är ledsen och trycker min nos mot hennes ansikte och puss-blåser luft genom nosen. Plast-matte säger att han blir mer och mer kär i mig för varje dag som går, men att jag behöver någon som bättre kan kanalisera all min uppdämda valp-energi som sprutar ur mig.
Annat som hänt: plast-matte har börjat jobba lite extra igen som blackjack-dealer. Hon är alltså borta hela nätterna och sover halva dagarna. Vi fyrfotingar väcker henne med en brottningsmatch ovanpå täcket när vi behöver ut och pinka så det går ingen nöd på oss. Har även upptäckt att sängen är himla skön att sova i så jag har börjat dela fotänden med lill-Luna.
Jag har gått upp i vikt också! Matransonerna har ökats så nu har jag en alldeles perfekt rundad röv och jag känner inte längre några behov av att rajda köksskåpen vilket gör plastmatte och husse väldans nöjda.
Annat som inte hänt: inga intresseanmälningar kommer in på lilla mig. Är det kantänka den uppdämda valp-energin som sätter stopp för intressenterna? Då kan jag lugna er med att jag gottgör allt bus i härliga nos-pussar! Det ni!


Denna dagen intet nytt..

Bonusmatte fortsatt sjuk i dunderförkylning och sängliggande. Jag har sååå tråkigt.

/Understimulerad Costi

Trösta sjuklingen

När bonusmatte är sjuk får man offra sig för lite mys.



Brevbäraren kom med present!

Här i huset är brevbäraren INTE populär. Luna blir rabiat så fort hon hör mopeden närma sig ooch sedan ligger hon på vakt nedanför postinkastet i ytterdörren. Så fort posten stoppas in i inkastet rycker hon den ur näven på brevbäraren. Och sedan skäller hon ut den stackaren. Matte som ligger sjuk i sängen blir alldeles förtvivlad och gömmer huvudet under kudden. Själv kunde jag verkligen inte bry mig mindre! Jag ligger lugnt kvar och tröstar matte med kramar och pussar och samlar en massa pluspoäng som sedan kan bytas in mot godis!

Idag kom brevbäraren med en present till moí! En sele. What?! Vad är detta??









Vad menar du; "sätta på mig den"?? Är du helt från vettet matte??


Ok matte, du lyckades få den över huvudet på mig... Men thats it! Du knäpper den inte! Åh, vilken skam!



Bonusmatte hälsar stort tack till Sanna och Jocke för utlåningen av selen som hittills ser ut att passa, fortsättning följer!

Själv är jag vansinnigt skeptisk. :/

Sova, sova, säng, säng, säng....









Alla sätt är bra att sova på.

Good times!


Så här spenderar man en måndagkväll! Yeeeeah!

En festlig helg!

Bonusmatte och husse fick en hundledig kväll under lördagen då de var bortbjudna till mattes syster på middag. Vi fyra fyrfotingar tillbringade kvällen hos mormor och morfar i Sandviken, för yes box, även hundarna räknas till barnbarnen. I alla fall så länge vi är snälla. Hos mormor och morfar finns en jääättegammal hund. Om man nu kan kalla det för hund när tingesten fyller 16 år nästa vecka. Kanske bättre kan beskrivas som en antikvarie? Antikvarien blir skitsur när jag och mina kamrater kommer dundrande in genom ytterdörren, och hon spatserar demonstrativt in i sovrummet där hon gömmer sig tills vi försvunnit. Om hon kunde så skulle hon säkert smälla igen dörren efter sig också...
Kvällen spenderades i mormor och morfars soffa, den som inga hundar tidigare var välkomna upp i. Heh. En liten tårögd blick och plutande med läpparna kan få den mest luttrade mormor att ge med sig för lite högkvalitativt mys-mys!

Söndag förmiddag lyckades jag med konststycket att få bonusmatte att göra ett magplask i en snödriva. Jag väntade till exakt rätt ögonblick (när hon står framåtlutad med en bajspåse), då gör jag ett ordenligt tok-rus åt sidan så hon flyger som en vante och landar med ett REJÄLT magplask. Arg som ett bi blev hon! Jag viftade lite med ögonfransarna och gick fot som en gud tills hon slutat med sitt svärande. Personligen tycker jag att hon får vara tacksam över att hon inte landade på bajset, jag var juh faktiskt så schysst att jag drog iväg sidledes..

Någon timme senare befinner sig jag, Rita, mormor, matte, mattes syster Jennie och hennes två busungar i Högbo Bruk. Nedan följer ett bildreportage.























Kolla! Mormor!




Kolla! Take away!


Och när vi kom hem till mormor och morfar efter promenaden i Högbo; husse tillsammans med ögonstenen (ögontjänaren?) Luna.



Det var allt för nu! Laters! //Costi


Familjepresentation

Ok, en snabb resumé av la familia!
Först och FRÄMST: hunden, myten, legenden Costi aka undertecknad!
 

Vi har bonushusse Perre. Jag har honom lindad runt lill-klon.


Vi har bonusmatte Sussie, min personliga assistent.


Bonussyrran och lill-bjäbbot schipperken Luna som är bonushusses ögonsten. Skällig, vaktande, post-strimlande yrväder.


Plastbrorsan Othello, staffordshire bullterrier och gammal gubbe som helst vill att jag flyttar. Typ bums.


Sist men inte minst, bästa bonussyrran Rita, klockren rumän precis som mig!



För övrigt så gjorde bonusmatte en rejäl vurpa på isen utanför ytterdörren idag när vi var på väg in från förmiddagspromenaden. Jag piggade upp stackaren med en lekinvit. Då blev hon glad igen. :)

Första försöket!



Då ska vi se om vi kan få ordning på det här bloggeriet! :)

Om

Min profilbild

Costi

http://www.hundhjalpen.se/hundar.hemkomna.2010/costi/costi.htm : "Costi levde utanför en mindre fabriksbyggnad i Cernavoda. Personal från hägnet såg honom emellanåt när de passerade. En morgon låg han orörlig på marken och när man närmade sig såg man blod rinnandes från munnen. Någon hade under natten förgiftat Costi och hans liv hängde minst sagt på en skör tråd. Det blev il-transport till kliniken och akuta insatser sattes in. Mot alla odds överlevde Costi och personalen har tagit honom till sina hjärtan. Trots sina svåra umbäranden är Costi en glad och balanserad kille som är oerhört förtjust i ”sina” människor. Efter en kort stunds fundering kommer han fram för att hälsa på oss nykomlingar och efter någon minut har man blivit ”bästis” med honom. Lite kliande bakom öronen tas emot med uppskattning. Costi är pigg, nyfiken och lekfull, men vi tror han har blivit misshandlad med tillhyggen tidigare då han skyggar undan någon sekund när någon gör en häftig rörelse eller närmar sig med ett okänt föremål. Costi finner sig dock snabbt i nya situationer och visar stor tillit till de människor han känner. Vi söker nu till vackre Costi ett tryggt hem där det inte bör finnas barn under skolåldern. Costi skulle uppskatta en trevlig hundkamrat då han trivs bra bland hundar av båda könen och tycker om att leka. Costi har även träffat hägnets katter utan problematik."

RSS 2.0